Skåreboträffar – Detta har hänt 2019

Skåre Byalag 23 januari 2019

Skåre Byalag inledde det nya året med föredrag av en av de egna – Hans Janstad, journalist, konstnär och författare,  sedan 20 år bosatt på fiskeläget.

Förra gången Hans Janstad berättade för medlemmana i Byalaget handlade det om olika äventyr under konstnärslivet. Den här gången var det journalistlivet, en nästan 70 år lång resa inom tidningsvärlden, som stod på programmet. Titeln på Hans föredrag  ”Äventyrare i världen och gamla Svedala” höll med råge vad den utlovade. Åhörarna fick lyssna till en roande och oroande blandning av både stora och små händelser precis så som arbetet för  journalister ofta är (eller var)! Allt illustrerat med autentiska foton.

På 1970-talet besökte Hans tillsammmans med en pressfotograf Afrika. Där mötte de bland annat sviterna efter Idi Amins härjningar i Uganda.

– När vi besökte Zanzibar hade vi poliser i hälarna hela tiden. 13 personer skulle hängas när vi var där, minns Hans med avsky.

Även lite mindre dramatiska händelser som att klättra i kokospalmer, klappa apor, stå öga mot öga med en ”snäll” noshörning fick de uppleva på Afrikaresan.

– För att skydda oss mot malaria fick vi svälja tabletter stora som malkulor!

En annnan reportageresa förde Hans till Portugal och Madeira. I tre veckor reste han runt i landet. Andra minnesvärda uppdrag gick till Polen där han både provade på gyttjebad  och jagade den svarta madonnan.

– Vi hittade madonnan! Hon hade blivit svart av alla vaxljus som tänts nära henne!

På somrarna ingick Hans i tidningen Arbetets sommarredaktion, som bland annat gjorde reportage om marknaderna i Skåne.

– Jag sålde ljudlösa flugsmällare. Rent lurendrejeri, men lyckades få dem sålda!

Ett uppdrag han minns med glädje var reportagen om skånska gästgiverier. De låg sedan till grund för serien  i TV! Hans provade även på att vara ”gåramålare” och övernatta på höskullar på bondgårdar mellan målandet.

Hans Janstad tackades med en varm applåd och en gåva för det intressanta (och humoristiska) föredraget.

Men åhörarna ville höra mer! Har inte du träffat en massa politiker under ditt journalistliv, undrade en Skårebo.

 …och det hade Hans!

– Jag har intervjuat många intressanta politiker. Tage Erlander som var mycket trevlig och humoristisk, Gunnar Sträng med sitt underbara humör och Olof Palme som skulle visa mig och en fotograf riksdagshuset. Tyvärr var det inte lika lätt att intervjua Palme, man kände sig underlägsen! Det var en kort tid innan han mördades!

Visst kan man cykla på 1800-tals vis.
Hans med Arbetets löpsedel.

2019-03-20 - Grillning av Rubin

Det var inte ”Den röda Rubinen” som kom till Skårebo-träffen i Skåre Båtklubbs lokal. Nej, det var en person av motsatt kulör, med andra ord ”Den blåa Rubinen”, d v s Mikael Rubin, blå moderat och ordförande i Trelleborgs kommunstyrelse.  Han kom tillsammans med vapendragaren Erik Lundström, KD, denne med en ärvd doft av nybakat bröd från Smygehamn. Båda hade tjänstvilligt ställt upp för att bli ”grillade” av lokalpatriotiska och Skårefrälsta bybor.

Det noterades ett nytt publikrekord i Skårebo-träffarnas historia. Runt 45 personer hade infunnit sig till denna grillkväll, borden i båtklubbens lokal hade flyttats ut och folk satt i långa rader, som på bio eller packade som Skåre-sillar, och var tvingade att inta kaffe och kakor i knät, med riskabel lutning.

Ja, det var en publik-succé nästan i samma dignitet som den som den norske författaren Agnar Mykle åstadkom med den sinnliga romanen ”Sången om den röda rubinen” i mitten av 1950-talet.

Blev det ett lika ”kärleksfullt” möte med den fullhövdade Skåre-publiken?

Ja, det var i varje fall mycket vänskapligt. De politiska herrarna skötte sina kort väl, skämtade och höll en lagom folklig ton. Det artade sig till en livlig och intressant diskussion, bitvis en emotionell frågestund, där det bl a handlade om den inhiberade vägdragningen runt Maglarps nya kyrka, numera riven, småbåtshamnarnas framtid, en kommande cykelväg, hastighetsbegränsningar etcetera. Det var inget fel på den glödheta kolen från frågarnas sida, men det är ju så att politikerna av gammal och ohejdad vana är experter på att ljuta olja på höga vågor. Så även i Skåre hamn. Man kan väl sammanfatta det som så, att det blev någon form av ”krabb sjö”. Med livliga vågor och godmodig sydlig vind.

Det hela började med en liten reklammässig bildpresentation av det nya styrets ambitioner. Allt skulle bli ”lite bättre varje dag”. Det där känner man igen från den gamla slagdängan ”Bättre och bättre da för da”. Men allt kan upprepas. Det poängterades att ”politiska beslut skulle genomföras och inte diskuteras”. Punkt slut.

Vissa frågor belystes dock på ett mera intresserat och känslomässigt sätt. T ex de obefintliga bussförbindelserna från och till Trelleborg med flera platser. Här hettade det till lite mer, men allt skulle ju ”bli bättre varje dag” och kanske tändes ett litet hopp, då Mikael Rubin meddelade att det måhända i framtiden blir digitala småbussar, självgående och utan förare. Då behövs tydligen inget ledarskap.

Det ställdes många frågor denna kväll och det blev välförtjänta applåder för de båda politikerna, som infann sig just som en polisbil jagade en ”skum person” på Skåre hamn. Men alla i Skåre-auditoriet förstod att det inte gällde ”Den blåa Rubinen”, Mikael Rubin eller vapendragaren Erik Lundström. Inne i båtklubbens lokal härskade den goa Trelleborgs-andan.

De båda ”grillade” politikerna avtackas med buketter från Kurland.